Sensomotorisk stimulering

 
 

Alla människor föds med en uppsättning primitiva reflexer i kroppen. Reflexer är kroppsrörelser som vi gör ofrivilligt och omedvetet. Redan i livmodern reagerar fostret med reflexmässiga rörelser och får bland annat armar och ben att röra sig.


Vissa reflexer hjälper till vid vår förlossning. Andra får oss att gripa, suga, vända oss, lyfta huvudet, åla, krypa, resa oss upp och gå. Alla dessa reflexrörelser hjälper oss att utveckla vår neurologi, vår rörelseapparat och vår balans. 


Vad är sensomotorisk stimulering?

Ordet ”Senso” betyder sinnen och ”motorik” betyder kroppens rörelsemönster. Sinnen och motorik samverkar när vi utvecklas och upplever vår omvärld optimalt. Denna samverkan sker vanligtvis spontant och naturligt när vi är barn.


Hjärnstammen styr enkla rörelser och kroppshållning. Lillhjärnan koordinerar rörelserna med sensorisk information om omgivningen vid t.ex. gång i ojämn terräng. I ryggmärgen koordineras olika typer av muskelreflexer.


Om motoriken och/eller samspelet med något sinne inte utvecklats fullt ut kan det ge svårigheter. Dessa svårigheter kan leda till effekter som beskrivs som ”utvecklings- och neurologiska dysfunktioner”.


Om reflexerna inte fungerar som de är ämnade för...

Om det inträffar något som stressar oss under graviditet, förlossning eller de första åren t ex förgiftning, sjukdom etc. kan något av barnets utvecklingssteg bli för kort eller hoppas över. Då integreras reflexerna inte på ett maximalt sätt.


Inlärningen kan bli långsammare, svårare eller till och med omöjlig om de olika funktionerna i hjärnan inte samarbetar väl med de olika nervsystemen i kroppen.


Integrera reflexerna och följ utvecklingen

När reflexerna utvecklas gradvis ska den reflexmässiga styrningen av musklerna tas över av vårt medvetande (reflexerna ska integreras). Vi ska kunna bestämma över och behärska vår kropp.


Reflexerna avlöser varandra i ett förutbestämt schema, som är lika för oss alla människor över hela Jorden. När vi kan kontrollera rörelsemönstren har fler nivåer i hjärnan kopplats in. Sedan tränar vi sig tills detta sker automatiskt. Först då de kan göra flera saker samtidigt och har de förutsättningar för att lära nya kunskaper och färdigheter.


Kvarvarande reflexrester

Om rörelserna inte automatiserats, och fler av hjärnans funktioner ännu inte tagit över så att barnet (eller den vuxna) kan kontrollera sina rörelser, kommer reflexresterna att påverka personens rörelsemönster eller också blockerar reflexmönstren vidare utveckling.


Vissa reflexer hjälper oss hela livet

En del reflexer hjälper oss att klara det dagliga livet. De hjälper oss att hålla balansen, att behärska gravitationen, att hålla kroppen upprätt och att styra den på ett för oss omedvetet sätt. 


Reflexerna måste vara integrerade för att vi ska kunna kontrollera vår kropp utan att omedvetna reflexaktiviteter stör vår hållning, vårt medvetande, vår koncentration eller andra funktioner.


Utvecklas ytterligare med sensomotorisk stimulering

Sensomotorisk stimulering innebär att vi tar reda på vilka primitiva reflexer som inte utvecklats. Utifrån flera olika metoder utformar  Y make sense individuella träningsprogram för att utveckla rörelsemönstren. Personen får upprepa de tidiga rörelserna, skapa nya kopplingar i nervsystemet och automatisera de naturliga rörelsemönstren. När detta skett har personen skapat nya förutsättningar för inlärning och utveckling.


Så här går reflexträningen till

Det är aldrig för sent att bli av med sina rester av primitiva reflexer. Om man är äldre och har koncentrationssvårigheter, satt spänningar i kroppen för att kompensera för de reflex-mässiga rörelserna försvinner ofta andra besvär, som till exempel ont i rygg eller nacke på köpet.


Det är alltså möjligt att senare i livet integrera kvarvarande rester av primitiva reflexer. Vi lär kroppen att utföra de rörelser som spädbarnet spontant skulle ha gjort för att integrera reflexerna och medvetet styra kroppen. Integrering sker även om man så väntat i fem, femton eller femtio år.


Genom att dagligen under 10 – 15 minuter genomföra individuellt utformade träningsprogram, som härmar spädbarns spontana sätt att röra sig, kan man aktivera de sovande nervcellerna och få den att koppla ihop sig med andra. Med hjälp av dessa speciella kroppsrörelser skapar vi nya ”hjärnvägar” i nervnätet och i rörelseapparaten. Vi integrerar reflexerna i efterhand och löser upp de inlärningsblockeringar som är orsakade av ointegrerade reflexer. Erfarenheten har visat att det kan ta tid innan denna träning får optimal effekt. För att metoden ska vara verksam krävs att de görs dagligen samt uppföljning var fjärde till var sjätte vecka då man får nya rörelseövningar.


Länkar i ämnet:

Svetlana Masgutova Educational Institute -->

Centrum för rytmisk rörelseträning -->

Alla sinnen - utbildning i sensomotorisk reflexträning -->

Sensorisk träning kan öka koncentrationen -->

Sensomotoriskainstitutet -->


Brain Gym®

Brain Gym® utövas av fler och fler och används i dag inom vitt skilda verksamheter. Från att till en början varit inriktat på att hjälpa barn med inlärningsproblem, ser vi hur de enkla Brain Gym® teknikerna vinner uppskattning allt högre upp i åldrarna och inom alla områden.


Inlärningsproblem och stress återfinns inte bara hos barn utan upplevs överallt där det gäller att prestera. Det kan röra sig om ett prov i skolan, uppkörning, idrott, arbetsintervjuer, tala offentligt, behålla fokus och koncentration eller kanske att avsluta ett projekt.


Alla vet vi vad det handlar om, men inte vad vi kan göra åt det! Bland våra kursdeltagare finns musiker, idrottstränare, förskolelärare, föräldrar, barn, skådespelare, studerande, läkare, psykoterapeuter, golfproffs, jurister och olika terapeuter.


Gemensamt för dessa är upptäckten av att små, enkla och roliga rörelser kan leda till stora förändringar och personliga framgångar.


Rörelserna främjar hjärnfunktionen och integrerar hjärnhemis-färerna med varandra. De påverkar även koncentration, minne, läsning, skrivning, organisationsförmåga, motorisk kontroll, ja i stort sett allt som är stress- och prestationsrelaterat.


Dr Paul Dennison har forskat och studerat rörelsens betydelse för lärande och förändring och startade Educational Kinsesiology Foundation i USA 1985. Paul och Gail Dennison har även utvecklat tankarna om visuell träning och dess betydelse för den kognitiva förmågan. Kursen Vision Circles utvecklades av dem under 1980-talet. Kursen Brain Gym, del 1 har Ylva Grandin, Y make sense deltagit på och har samarbetspartner som tillhandahåller kurser i Brain Gym.

Texten hämtad från www.braingym.se


 

Y make sense erbjuder sensomotorisk stimulering till individer

Galenskap är att fortsätta göra samma sak medan man hoppas på ett annat resultat.

Y make sense, YMS AB

Kontaktperson:

Ylva Grandin, stud sensomotorik

tel 070-223 96 25

info@ymakesense.se


Innehar F-skattsedel

org.nr 556769-0689

Bankgiro 373-7558



Gå gärna med i gruppen på